Hej finisar,
Ja precis så som rubriken lyder. Det tar stopp. Just nu inne i en period då jag känner att det är tomt, som ett blankt papper i skallen. Inspirationen sviktar & kreativiteten som man måste hålla uppe med sina kanaler ibland kan ibland ge mer prestationsångest än kreativitet. Vet inte om det är gravid hormoner, november mörkret & kanske lite inre stress inför vår semester som kryper sig närmare & då också det faktum att vi ska flyga som skapar lite kaos tillsammans i kroppen. Men det är väl så, man kan inte leverera på topp jämt. Även om det stressar mig lite att känna det här.
Oj vad ska jag skriva om idag, vilka bilder ska läggas ut & vad vill ni se & läsa om?! Det tar ibland så mkt mer tid än man kanske kan tro att försöka komma på. Vilka ämnen känns aktuella, vilka är urvattnade, vad är intressant osv osv. Så många med som vill se mer rörligt vilket är så roligt och då kommer samma frågor igen, hur viktig är kvalitén? Vad vill man se? Hur långa ska klippen vara, ska dom ligga här på bloggen eller på youtube?
Ibland kommer perioder som just nu när frågorna är fler än just leveransen. Själva maskineriet på att producera innehåll till alla kanaler varje dag & gärna 3 gånger per dag. Haha… Det tar liksom stopp. Är det så att ni kan förstå & känna igen er i känslan? När det nästan är som att dunka huvudet i en vägg i jakt på svar, inspiration & kreativitet men man kommer aldrig igenom så man kan se det där man brukar se i skallen direkt på andra sidan.
Ja vi har väl säkert alla dessa perioder eller?!
Det är då jag ibland är rädd att hamna i fel mönster & rädd att det börjar kaosa lite överallt i hjärnan. Rädslor & oro, jag som är lite smått hypokondrisk kan bli knäpp på mig själv ibland. Men samtidigt så känner jag sällan oro, ångest, rädsla eller sånt på vår, sommar eller tidig höst. Då är jag starkare än någonsin, så det är något med just mörkret som kommer från November som gör nått märkligt med mig. Så konstigt ändå. Finns det någon av er som förstår vad jag menar, kan känna igen sig?
Kan inte ni snälla hjälpa mig? Säga vad ni vill att jag skriver om här, vad ni vill se på insta samt om ni kanske även kan känna igen er. Vad gör ni då? Är det någon av er som känner igen sig i min flygrädsla & vet om ångestdämpande hjälper? För mig är det rädslan för att dö som gör att jag är rädd. Att nått ska hända liksom. Jag älskar livet så satans mycket att jag ibland blir rädd.
Kram på er bästa bästa💋