Jag tappade det.. Tålamodet – Susan Törnqvist
interiorbysusan

Susan Törnqvist

Annons

Jag tappade det.. Tålamodet

Gud är jag Sveriges sämsta mamma?!

Sånt här ska man kanske inte ska berätta men jag tänker att det är viktigt att dela sånt som inte bara är positivt & enkelt.

Jag älskar min lilla prins mest i världen precis lika mycket som tjejerna. Men tjejerna var väldigt mycket lättare som bebisar ska erkännas. Jag säger till D (lite på skämt men ändå med lite på allvar) att ni killar är minsann inte särskilt självständiga. Ni är så klängiga och behövande.. haha

För som ni vet gillar inte den här lilla killen att vara själv. Får han bestämma ska han bäras på 24/7🙈 Även om han inte väger mer än en nyfödd på 3,5 kg så är det ändå jobbigt i kroppen tillslut. Men bärsele är ju fantastiskt ändå!

Men i natt så tappade jag det. Det blir inte överdrivet många timmars sömn, något jag är ovan vid med små barn då tjejerna alltid sovit helt galet bra på natten. Lyx jag vet. Men trotts färre timmar sömn har jag ändå känt mig pigg & med energi i kroppen. Bara att slippa illamåendet är en vinst på något vis. Men så har denna lilla kille fått sig en vana jag inte riktigt tycks kunna bryta & i natt blev jag tokig🙈 Sveriges sämsta mamma!

Första delen av natten sov han ändå själv, i sin säng lindad så som jag fick tipset om. Verkligen inget att klaga på! Sen vaknar han för mat också helt som vanligt och eftersom han är liten med behöver han ju mat även på natten. Men efter han ätit börjar det där som inte riktigt fungerar. Han vill nu vara vaken och inte sova. Trotts att han är mätt & ny bytt är han inte nöjd. Han vill absolut inte ligga själv och han vill absolut inte ligga på mig. Han vill inte ta nappen så det är svårt att få honom tyst för inget riktigt fungerar. I natt bröt jag ihop. Eftersom det är två barn till som ska ha min ork och energi på dagarna så kan jag ju inte bara sova när han sover på dagen heller. I natt fick jag nog, han blev inte nöjd hur jag än gjorde och en bebis som gnäller och väcker hela huset är inte alltid super härligt. Så jag bröt ihop i all min trötthets dimma, med en kropp som bara behövde få sova. Vågar man säga det högt utan att få massor av hat nu. Men jag tror ni kanske kanske kan känna igen känslan?! När man är såå trött och verkligen inte får lov att sova, det blir som trotyr & då brister det ibland. Är jag Sveriges sämsta mamma då? Eller kan ni känna igen er? Även om det såklart är såhär och det man får räkna med när man skaffar barn. Jag är helt med på det såklart!

MEN om ni som så många gånger förr delat med er av era erfarenheter och fantastiska tips har tips att dela med er på följande så vore jag evigt evigt evigt tacksam.

Hur får jag M att fatta att det fortfarande är natt efter maten? (Vi ligger kvar i sängen & har det mörkt i rummet redan)

Och hur tusan får jag honom att ta nappen så han inte väcker hela huset så fort han skriker?

Ja jag tycker det är skönt när barnen tar napp & gärna en snuttefilt med. Vi är såklart olika med all respekt för det men jag tycker nappen är bra när dom är bebisar.

Sen var ni ju så många som frågade om jag kunde vida bild på hur jag bäddade in M när han somnat för att få honom att sova själv. Fick som sagt detta grymma tips av en av er och såhär har jag gjort och det fungerar jättebra för oss. Iaf fram tills han ätit:)

En filt snurad bakom honom så det blir trångt som jag lägger över benen och huvudet. En tunn filt som täcke, lägger honom sen på sidan med en snurra snuttefilt på den sidan. Inget avancerat men fungerar iaf jättebra för oss.

Nu ska jag bara få honom att förstå att det fortfarande är natt så han kan vilja sova där ett par timmar till:)

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer
interiorbysusan

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Lisa

    Åh, känner verkligen med dig. Har tyvärr inga tips att ge. Bibs nappar var de enda som funkade för oss, men misstänker att ni redan provat dem.

    Däremot så kan jag berätta att mitt psykbryt inatt gjorde nog mig till en ”sämre” mamma(om det hjälper, haha) Vår ettåring har sovit dåligt hela veckan. Vaknat stup i kvarten. Inte likt henne. Efter 511e gången inatt fick jag ett psykbryt och bara skrek rätt ut. Väckte man och skrämde barn. Pappa tog över och jag grät mig till sömns pga dåligt samvete. Vi bryter ihop ibland, inte för att vi är sämre, utan helt enkelt för att vi vill så mkt och försöker så hårt(för att vi mammor är bäst) och tillslut rinner bägaren över.

    Alla rutiner bebisarna har brukar ju vända fort, både de bra och de dåliga, och det är ju tur. Håll ut, be om så mkt hjälp du kan och prata till dig själv som om du vore din bästa vän <3

  2. Jennie

    Så klart du INTE är världens sämsta mamma, tvärtom! Det krävs styrka att erkänna när det brister o det gör det för alla! Det är kämpigt, man får tycka det även om man har världens bästa barn. Det är såklart inte enkelt men det blir bättre. Heja dig!

Annons