Det man inte får säga högt!! – Susan Törnqvist
interiorbysusan

Susan Törnqvist

Annons

Det man inte får säga högt!!

Hej bästa ni,

Hoppas ni har en riktigt härlig vecka! Så roligt att ni gillade vår förändring på köket! Så glad jag blir att ni gillar att se före & efter bilder och hur man enkelt kan skapa förändringar själv:)

Så mycket kärlek jag fick av er på insta när jag skrev att jag tycker det är obekvämt att ta bilder och fota magen, ni är så fina! Tack♥️

Detta är ett ämne jag faktiskt tänkte skriva lite om idag. Återigen något jag nog aldrig trodde jag skulle våga skriva om då det känns så tabubelagt & indirekt helt fel att ens få känna eller inte minst säga högt.

Här är alltså då första bilden på magen, jag ska erkänna jag spände ut den lite för att få med den lite synligare på bild. Haha. Får man erkänna det? En rak motsatts till det jag nu ska erkänna för er.

Att stå såhär och ta bilder på mig och en magen är något jag tycker är så otroligt jobbigt. Det finns extremt få bilder på mig som gravid, tog knappt några varken med Thyra eller Thelma. För jag trivs inte, jag känner mig varken vacker, snygg eller sådär glowig som alla säger när jag är gravid. Jag vet inte om det beror på att jag mår riktigt dåligt och då har svårt att känna den där glädjen i kroppen eller om det bara beror på att jag känner mig som en fånge i min egen kropp. Åh jag menar inte att låta otacksam, bara min sanning och verklighet. Jag önskar verkligen jag kunde känna mig sådär vacker som många kvinnor gör, starka, oslagbara och vackra. Som hyllar kroppen och magen, som känner sig vackrare än någonsin!

Men för mig känns det mest bara jobbigt. Jag har inte någon gång tidigare trivts med magen, känner mig bara svullen och allt annat än vacker. Jag ska vara ärlig med att jag har så svårt att njuta i 9 månader och hylla det vackra med magen som alla andra man ser på instagram och sociala medier. Som lägger på tonvis med kreativa, fina bilder på sig själv som gravid där man öser ut hyllningar och säger hur vacker man känner sig med sin mage. Åh jag önskar det kunde vara jag men jag har nästan alltid gjort allt för att gömma magen, jag känner mig bara stor och klumpig. Är det bara jag som inte trivs i min gravid kropp? Är det bara jag som tycker det är jobbigt med magen ju längre tiden går & känner att det känns jobbigt att bli svullen & stor?!

Jag har lovat mig själv att utmana mig själv den här graviditeten och den här hösten. Lovat mig själv att försöka dela mer av mig själv, graviditeten och allt som är både bra & dåligt. Jag har även lovat mig själv att utmana mig själv med mer bilder på mig själv & magen den här graviditeten och verkligen föröka se det som det verkar som att alla utan mig ser. Försöka bjuda på lite gravidbilder hur jobbigt jag än i huvudet tycker att det är.

När man konstant matas med så vackra fina bilder av gravida tjejer på sociala medier som inte ser ut att göra något annat än hylla sin fina mage kan jag ibland känna mig som världens sämsta som inte tycker det är så härligt som man ser på bild. Så min fråga är; Är det verkligen bara jag som känner att det är jobbigt och inte känner sig som sitt vackraste jag?!

Detta får man sällan säga högt och det är sällan jag hör någon faktiskt erkänna detta eller säger det rakt ut och ärligt. Ja det är super vackert och så fantastiskt att i min kropp så tickar just nu två hjärtan varav ett på en efterlängtat liten pusselbit i vår familj men jag tycker mest att det är otroligt vackert på andra, inte alls på mig själv. För mig brottas jag med känslor som jag sällan känner annars & tankar jag sällan tänker, men som dyker upp mer och mer med ju större man blir. Nått som kan få mig at känna mig ensammast i världen att känna i en så transparent & filtrerad värld som sociala medier. Att jag öppet kan prata om detta med mina vänner är helt fantastiskt och jag är så glad att jag har så fina vänner!!

Ibland är det bara skönt att faktiskt lyfta bladet från munnen även för alla er och prata om sånt man sällan gör på sociala medier eller sånt man sällan ser i den filtrerade värld som instagram ändå är.

Har ni känt likadant som mig och hur gjorde ni då?

Kram på er 💋

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer
interiorbysusan

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Hedvig

    Sista månaderna kände jag mig allt annat än glowing och vacker, haha! Supersvullen och bara sådär pluffsig och tung. Men det måste få vara ok också!

  2. Sanna

    Oj så skönt att du säger det! Jag håller med dig, så du är inte ensam i detta. Har en son på 4mån. Jag hade en bild av att jag skulle älska vara gravid, må som vanligt och bara få en fin liten kula. Så blev det inte. Mådde illa, humörsvängningar och irriterade mig på min svullna kropp. Man låter ytlig och otacksam när man säger det, men jag kände mig bara tjock och sliten! Och längtan efter den lille var outhärdlig vilket gjorde att de 9mån kändes som flera år! Och såklart man är tacksam över det lilla liv i magen. Men alla mår inte likadant. Graviditeter är extremt individuellt och det är lika okej att känna sig ”glowig” och ”gå på moln”, som att känna sig ”tung” och ”småtjock”. Man har rätt att tycka&känna hur man vill, och man får respektera den gravida.
    Du ser lika fräsh ut som vanligt tycker jag!😘 Hoppas du bjuder på massa gravidinlägg framöver. I alla former! KRAM!

  3. Michelle

    Åh jag känner igen mig precis. Jag är gravid med vårt andra barn just nu, och tänkte att denna gång ska jag verkligen försöka uppskatta allting med att vara gravid och ta fler bilder, vilket jag tycker är såå tråkigt att jag inte gjorde sist. Men nej jag har återigen slutat att bry mig om mig själv igen. Jag vet inte om det har att göra med att jag mår så fruktansvärt illa konstant. Sist höll det i sig från vecka 7-20.. Har hittills gått ner flera kg och jag knaprar postafen var 12 timme för att överleva dagarna. Jag fick lergigan utskrivet men tyckte inte dom hjälpte över huvud taget. Har du något annat tips? Kramar till fina dig

  4. Emelie

    Känner så igen mig! Jag hatar faktiskt att vara gravid, hur illa det än låter. Jag älskar min son & kommer älska lilltjejen som växer i magen precis lika mycket. Men precis som du säger, jag känner mig låst i min egen kropp. Jag känner mig osexig, ful och bara äcklig och svettig, haha! Så trött på det. 10 veckor kvar och det känns som en evighet. Och visst mår man inte ett dugg bättre av att se alla gravida på Instagram som ser så himla fina ut i det, och dessutom verkar njuta av att bli större? Nej usch så jobbigt.. jag längtar efter jeans, rödvin och goda ostar! 😂 och att kunna röra på mig hur jag vill. Få tillbaks min kropp helt enkelt. Du är inte ensam!!

Annons